tisdag, februari 13, 2018

För att sluta där jag började.

Dottern. Min underbara dotter som är så otroligt osjälvisk, hon
bjuder på sig själv, ställer upp för allt och alla så långt hon kan.
Hon har (tillsammans med sin man) fostrat dessa underbara barnbarn
som jag har nöjet att få umgås med nästan dagligen.

En enda sak stör mig och det är att hon jobbar på ett behandlingshem för
missbrukare av alla de slag.

Innan störde det mig inte att hon jobbade där, jag var så naiv att jag inte
förstod hur farligt det kan vara att jobba där.
Nu, efter att hon blivit utjagad av en knivbeväpnad påtänd idiot så förstår
jag mer. Jobbet är farligt.

Jag tänker gå vidare med det här och undersöka om det verkligen är så att
man efter klockan 17 ska vara ensam bland de här människorna ibland ända
upp till 12-13 stycken. Många har psykiska problem och vem vet när det
slår över.

Nu får jag tänka till hur jag ska gå till väga.

Inga kommentarer: